Den äldsta bevarade omnämningen av namnet Fullerö är från 1200-talet. Mälaren var då en havsvik och Fullerö förmodligen en holme,
vilket även namnet antyder. I mitten på 1400-talet skänkte Riksmarsken Sten Pedersson Stierna Fullerö gods till Västerås domkyrka.
Under Reformationen som inleddes under 1520-talet lyckades Gustav Vasa vid riksdagen i Västerås sommaren 1527 genomdriva ett antal beslut som drastiskt minskade kyrkans politiska makt och dess ekonomiska resurser. Kyrkan skulle bl a överlämna sina slott
och stora gods till kungen.
Ett av dessa var Fullerö som då blev ett kronogods. Släkten Tott övertog Fullerö genom en bytesaffär med Gustav Vasa. Släkterna Bååt och Oxenstierna var därefter ägare av Fullerö.
1653 byggdes nuvarande huvudbyggnad byggnad och från den tiden benämndes byggnaden Fullerö slott. Översten greve Carl Gustaf Oxenstierna nödgades 1687 sälja Fullerö slott till administratören över Oxenstiernas egendomar, Mårten Gavelius, 1686 adlad Cronstedt. Då denne saknade egna avkomlingar, ärvdes han 1696 av sin styvson, riksrådet och serafimerriddaren greve Jakob Olderman Cronstedt , som 1739 gjorde Fullerö slott med underlydande gårdar till fideikommiss för släkten. Han efterträddes 1751 av sin son, presidenten greve Carl Johan Cronstedt. Sen dess har Fullerö slott gått i arv som Fideikommiss inom familjen Cronstedt.
(Källor: Fideikommissnämnden, Nordisk familjebok Uggleupplagan och Wikipedia)
Fullerö samfällighetsförening (F SMF) bildades 1978 genom en sammanslagning av Ekbacken – Enhagen ekonomiska förening, Almö ekonomiska förening, Fullerö vägförening och Enhagen tomt AB. Samfällighetens första verksamhetsår var 1979.
Samtliga fastigheter, 436 stycken, som nu finns inom tätorten Enhagen – Ekbacken i Västerås Stad är medlemmar i F SMF.
F SMF är en av Sveriges största samfällighetsförening. I nuläget är det cirka 50 fastigheter som inte används för permanentboende.
Motiv och syfte med sammanslagningen samt beskrivning av områdets utveckling fram till sammanslagningen finns redovisat under
”Läsa mer Fakta Historik Utveckling/Områdets utveckling 1930 – 1980”.
Under 80- och 90- talen utvecklades området i en rasande fart från ett utpräglat sommarstugeområde till en tätort
med permanentboende i fritidshus med en bostadsyta på högst 70 kvm.
Antalet mantalsskrivna ökade från 264 personer 1980 till 655 personer 1995 (488 st 1986 547 st 1990).
Under 90-talets början bedrevs en omfattande lobbyverksamhet för att få till stånd en ändring av de begränsningar i byggrätten som infördes 1977. Till slut gav detta resultat och 1993 infördes ändringar i planbestämmelserna för tätorten Enhagen – Ekbacken.
De nya planbestämmelserna innebar bl a att bostadshuset fick ha en byggnadsyta på högst 180 kvm och i två våningar.
Kommunens motiv för förändringen var att ”Permanent boendet bedömdes komma att öka trots den låga byggstandarden samt att den begränsade byggrätterna inte fått avsedd effekt d v s att bevara området som fritidsområde”.
Kommunens övergripande inriktning var även efter revideringen att inga drift och förvaltningskostnader skulle belasta kommunen utan skulle finansieras av samfällighetens medlemmar.
Området har under slutet av 90-talet och början på 21 århundradet fortsatt sin förändring från fritidsboende till permanentboende dock i en något långsammare takt. I huvudsak beror detta på den minskade tillgången på och försäljning av fastigheter som endast har används för fritidsboende. Däremot så har flertalet av befintliga fastigheter anpassats till den ökande byggrätten på 180 kvm.
Antalet mantalsskrivna har dock ständigt ökat. 1995 hade tätorten 655 mantalsskrivna personer, 2000 849 personer, 2005 986 personer och 2008 990 personer.
2001 etablerades en kommunal förskola inom området. Förskolan tillkom genom att kommunen arrenderade mark av samfällighetsföreningen och flyttade förskolebyggnaden från Ekebyskolan i Rytterne. Förskolan har en kapacitet för ca 50 barn.
2005 installerades ett fibernät för bredbandskommunikation med anslutning till Stadsnätet i Västerås.