Tidsperiod 1930 – 1965
I början av 1930-talet bestämde sig greve Carl Cronstedt för att anlägga ett tomtområde för fritidsboende på fideikommissets mark för att bl a öka inkomsterna. Tomterna var relativt små och utarrenderades på 49 år.
Ett annat syfte som greven hade var att han ville ge arbetare företrädesvis vid ASEA och Svenska Metallverken i Västerås möjlighet till rekreation inom rimligt avstånd från staden.
De första arrendekontrakten tecknades under våren 1934. Inledningsvis avstyckades och iordningställdes 138 tomter som arrendatorerna kunde bebygga med ett fritidshus.
Västerås kommun hade på 30-talet drygt 30 000 innevånare så de utarrenderade tomterna ansågs nog på den tiden ligga långt ut från stadens centrum.
Fullerö slott. Byggnaden är troligen ritat av Jean de la Vallée, och påminner om riddarhuset i Stockholm.
För att företräda de som arrenderade tomterna på Ekbacken och Enhagen vid kontakter med bl a kommunen
och familjen Cronstedt bildades 1936 två stycken föreningar ,
”Tomtarrendatorerna vid Ekbacken Fullerö respektive Enhagen Fullerö”.
Föreningarna namnändrades till Föreningen Ekbacken respektive Enhagen 1945
Några andra noterbara händelser i områdets tidiga utveckling
|
I slutet av 50- talet öppnade sig en möjlighet att friköpa de utarrenderade tomterna.
En förutsättning för försäljning som familjen Cronstedt ställde var att hela området måste friköpas utan inskränkningar och undantag. Eftersom en del arrendatorer inte önskade förvärva sina tomter utan även i fortsättningen ville arrendera dem, måste de som friköpte sina tomter även finansiera friköpet av dessa tomter.
Affären gjordes upp den 10 oktober 1960. Den slutliga köpesumman blev 2 050 871 kronor och 50 öre. Genom dåvarande Upplandsbanken i Västerås hade medlemmarna möjlighet att ta individuella lån för att finansiera köpet.
I samband med friköpandet ombildades Föreningen Ekbacken – Enhagen till Ekbacken – Enhagen ekonomiska förening och Fullerö vägförening. För att hantera de tomter som inte friköptes bildades ”Enhagen Tomter AB”.
Aktieägare var samtliga tomtägare som finansierat det totala köpet. Bolagets uppgift var att arrendera ut ej friköpta tomter och när tillfälle gavs försälja tomterna. Bolagets överskott från eventuella tomtförsäljningar delades ut till aktieägarna årsvis.
Dessa utdelningar kan betraktas som en återbetalning av det kapital som ”lånats ut” för att kunna finansiera det ursprungliga köpet.
Almö ekonomisk förening var ytterligare en förening som omfattade de fastigheter som i dag har fastighetsbetäckningen FU 1:
I början av 60- talet påbörjades en utbyggnad av bostäder för permanentboende i Barkaröby nuvarande tätorten Barkarö i Västerås Stad som ligger ca 1,5 km väster om nuvarande tätorten Enhagen – Ekbacken.
Denna nya etablering av permanentbostäder medförde ett ökande underlag för att långsiktigt kunna säkerställa en nära service när det gällde skola, förskola och butiker. Etableringen uppfattades av boende inom området Ekbacken – Enhagen som en försäkran om att den kommunala servicen inkl. kollektivtrafik skulle komma att hållas på en acceptabel nivå. Under denna tidsperiod ökade antalet permanentboende inom området Ekbacken – Enhagen från 17 stycken 1955 till 33 stycken 1965.
Tidsperiod 1966 – 1980
Under senare delen av 60-talet var sommarstugeområdet Ekbacken – Enhagen föremål för omfattande diskussioner och flera utredningar genomfördes angående hur området i framtiden skulle nyttjas. 1969 presenterade kommunen en principinriktning för områdets fortsatta användning. Förslaget innehöll fem olika alternativ. Alternativ A, innebar att området även fortsättningen skulle vara ett område för fritidsboende. Alternativ B1, B2 och B3 omfattade tre likartade alternativ med huvudinriktning att avveckla fritidsboendet
och omvandling området till ett villaområde i en eller annan form. Det femte alternativet (C) var att omvandla området till ett allmänt friluftsområde genom kommunal inlösen av dåvarande tomter och byggnader under en längre tidsperiod. I samband med att planen presenterades infördes även ett förbud mot nybyggnation och även begränsningar för renovering, om- och tillbyggnad (ROT- verksamhet).
I januari 1974 beslutade kommunstyrelsen att alternativ B, villabebyggelse, skulle avföras från fortsatt planeringsarbete. Huvudinriktningen för planeringsarbetet skulle vara alternativ C ”ett allmänt friluftsområde”. Permanent boendet hämmades inte av detta beslut utan antalet mantalsskrivna hade ökat till 111 personer 1975.
I mars 1975 gjorde kommunen en helomvändning. Kommunstyrelsen fattade 20/3 ett principbeslut om att området Ekbacken – Enhagen även i fortsättningen skulle vara ett område för fritidsbebyggelse. Beslutet var villkorat med att en VA-anläggning för hela nuvarande tätorten Enhagen – Ekbacken behov skulle anläggas samt att drift och förvaltning av anläggningen, vägar och allmänna grönområden också skulle bekostas av fastighetsägarna inom området genom en anläggningssamfällighet.
Kommunens övergripande inriktning var att kommunen inte skulle belastas med några kostnader för den fortsatta användningen av området.
Den 20/8 1976 antog kommunfullmäktige en ny byggnadsplan för området. Planen fastställdes av länsstyrelsen den 13/7 1977. Den nya byggnadsplanen innebar även begränsningar i byggrätten. Bostadshusets bostadsyta fick inte överskrida 70 kvm
samt att på fastigheten fick även en förrådsbyggnad byggas på högst 30 kvm. I samband med dessa beslut hävdes även förbudet mot nybyggnation och begränsningarna i ROT-verksamheten.
Mot bakgrund av kommunstyrelsens beslut i mars 1975 och länsstyrelsens fastställande av byggnadsplanen 1977 inrättades en gemensamhetsanläggning (GA) med betäckningen Västerås Fullerö GA:1 som omfattade samtliga fastigheter och allmänna områden inom nuvarande tätorten Ekbacken – Enhagen. För att förvalta Västerås Fullerö GA:1 bildades
Fullerö Samfällighetsförening vid en förrättning på Lantmäteriet den 8/6 1978. 1979 var Samfällighetens första verksamhetsår. I samband med att Fullerö Samfällighetsförening bildades avvecklades Ekbacken – Enhagen ekonomiska förening Almö ekonomiska förening, Fullerö Vägförening och något senare (1982) även Enhagen Tomt AB.
Besluten att området även i fortsättning skulle var predestinerat för fritidsboende och upphävandet av byggförbundet innebar att en omfattande ROT- verksamhet startade. En iakttagelse som är värd att notera var att fastighetsägarna försökte genom olika finurliga lösningar kringgå begränsningar i byggrätten för att skapa bättre förutsättningar för permanentboende. En annan förändring var att nyproduktionen av fritidshus hade en explosionsartad utveckling samt att dessa i huvudsak användes för permanentboende. Under perioden 1975 – 1980 mer än fördubblades antalet mantalsskrivna inom området,
från 111 personer till 264 personer.
(Källor protokoll från föreningar för området Ekbacken – Enhagen, Fullerö Vägförening, Västerås kommun Stadsbygggnadskontoret och boken om Barkarö)